Paracolor By Lina

Vi välkomnar en ny sponsor till kenneln som nu även ni valpköpare har glädje av! Paracolorbylina som nu kommer tillverka valparnas flytthalsband, koppel till våra hundar, tävlingsset till rallylydnaden och annat smått och gott. Jag har även fixat så valpköpare får 10% på er första order när ni uppger stamtavlenamnet, vill ni ha rabatt trots att ni inte köpt hund från mig? Kontakta mig så löser jag det! Shoppa med glädje nu, jag har gjort en beställning som jag knappt kan vänta på, ni kommer få se sen kan jag lova och jag hoppas att färgerna blir så som jag och Lina tänkt oss!

 

https://paracolor.weebly.com/

Bild på vår pojk får pryda inlägget!

*Reklam i samarbete med paracolorbylina*

Välkommen hem

Äntligen, äntligen, äntligen. Det var länge sen jag längtade efter något så mycket som jag längtat efter denna tjej. Hon är så planerad och efterlängtad och det har varit svårt att hålla detta hemligt för alla. De enda som vetat om detta är familjen, inte ens våra nära vänner har vetat.

2 veckor efter att vi tingat Nelson såg vi henne för första gången. En otroligt söt valp med en exteriör som tilltalade oss, men vi hade redan köpt valp så vi la ingen vidare kraft på denna kombination. Men efter att vi inte kunde sluta tänka på den blåa tik kontaktade vi uppfödaren för att prata lite mer om kombinationen och tikarna hon hade kvar, en otroligt trevlig och hjälpsam uppfödare som lät oss vänta några veckor innan vi valde valp då båda tikarna föll oss i smaken. När valparna var 12 veckor valde vi Siri, och i samma veva kom Nelson hem. Vi kunde helt enkelt inte välja bort någon av dom, Nelson var redan så självklar att välkomna hem och Siri var för bra för att tacka nej till. Och eftersom vi är 3 st delägare i kenneln och en stor familj så märks inte antalet hundar på samma sätt som när man är själv, för oss är inte 7 hundar (plus Fanta som bor hos mormor, plus Pepsi som just nu är hos kusinerna på husbilssemester) mycket och vi är väldigt nöjda med vår harmoniska och livliga flock. Jag längtar ofantligt mycket till hösten när Siri kommer gå valpkurs, Nelson ska på valpträffar (för gammal för valpkurs) och ringträningar, Vilde kommer gå rallylydnad och/eller nosework kurs och Polly ska förhoppningsvis gå en agilitykurs med Emma. En rolig höst helt enkelt med allt från utställningar till doftprov. Ni får självklart hänga med!

Nu har jag dessvärre inte tid att skriva mer, jag måste packa och göra iordning Polly inför utställning i helgen 🙂

Välkommen hem Siri, jag hoppas verkligen att du kommer trivas här och att vi får många många år tillsammans för jag är redan  rejält förtjust i dig ❤

Så stolta!

Wow, idag är vi stolta uppfödare!

Idag var det utställning i Västerås vilket även var ”valparnas” (måste sluta kalla dom valpar, men det kommer jag göra tills nästa kull ;)) debut som juniorer. Segra och Peggy skötte sig exemplariskt och fick mycket goda erfarenheter efter denna dag. Segra vann klassen med Excellent, CK och fick strålande kritik, Peggy höll sig hak i häl och kom tvåa i klassen med Excellent.

Polly som tyckt att det varit för varmt tidigare var pigg idag, det var inte alls lika varmt som vanligt och tillochmed lite blåst! Tror även att tältet med silverduk gjorde stor skillnad också, nu vet jag vad vi ska ha med oss fler gånger! Polly ställdes direkt efter juniorerna och vann sin klass med CK och den bästa kritiken hittills! Men hon slutade inte göra oss glada där, i bästa tik blev hon 1a och i BIR/BIM fick vi ännu en BIR-rosett i samlingen! Cert, nordic-cert och BIR!

Polly bestämde sig även för att toppa allt, hon blev utplockad i BIG av Paul Stanton. En trött Polly kämpade sig igenom BIG-finalen och vi var så stolta över vår snart 2-åriga lilla tjej. När vi satt och tittade på BIS såg vi även att hon leder ”Vinstrikaste cardigan-tik 2018” med höga poäng (och ännu fler nu!), känns som en otroligt lyckad dag!

Lilla Nelson var med och smakade på miljön, alltså den hunden tar ju livet med en klackspark kan jag ju konstatera. Han gick med svansen rakt upp konstant och var så trygg och snälla att ha med sig!

Vi har haft en fantastisk dag som vi kommer minnas med glädje en lång tid framöver!

Tack till våra sponsorer K9 competition, DogBox & FourFriends för att ni stöttar hundarna och ser till att dom alltid har dom bästa förutsättningarna att lyckas!

Att träna på att tävla

I tisdagskväll begav jag mig till Eskilstuna för att tävla rallylydnad med Vilde, något som vi haft som mål efter vår rallylydnadskurs. Väl på plats såg jag banorna och tänkte ”yes, två Vilde-banor” vilket det verkligen var! Hon gillar när det är lite mer rörelse, såsom svängar, tempoväxlingar, slalom etc vilket båda banorna innehöll. Som alltid tränade vi utanför banan och hon var så otroligt otroligt duktig, jag var SÅ chockad! Men direkt vi gick över bandet så försvann hon, hon gick direkt fram till skylten och började nosa, gräva och bete sig helt annorlunda mot hur hon var på utsidan. Detta beteende har varit likadant på kursen, att hon banvandrar första starten och kollar på skyltarna osv. Andra starten har hon varit duktigare och det var så på tävlingen också, men första starten blev jag så förvånad över hennes beteende på.. Jag tog då tillfället i akt och diskade oss för att ge henne en bra upplevelse, satte mig bredvid henne och lekte/klappa och sedan gick vi vidare med ett annat fokus. Jag tror verkligen hon behövde det och jag är glad att jag faktiskt valde att diska oss, för hennes skull. Till andra starten proppade jag fickan med godis och leksak och gjorde mig redo att behöva diska henne där med och peppa med godis, inte för att attityden var fel utan för att hennes fokus var på annat. Andra starten gick mycket bättre och hon fick tappra 59 poäng vilket känns jätteroligt med tanke på hur första starten gick. Nu ska jag träna med olika typer av störningar såsom kastruller, kläder, skyltar och sådant bredvid så hon vänjer sig vid att utföra momenten bredvid skyltar. För det är där vårt problem sitter.

Det jag verkligen vill lyfta är att man alltid ska ta tävlingarna som träning, för det är på tävling du får beviset på hur din träning varit. Uppenbarligen har jag brustit i min träning med Vilde eftersom hennes fokus blev att kolla på alla skyltar istället för att hålla fokuset på mig. Det är aldrig hundens fel att tävlingarna inte resulterar i vinster eller att man blir missnöjd, det är förarens träning som brustit. Man får aldrig skylla på hunden och det är viktigt att se till att varje tävling blir ett bra och roligt minne till nästa gång!

Utställning, varma dagar och dräktighet

Idag var vi iväg till Norrköping med Polly och ställde, en varm dag men ändå hittade vi en liten plats med skugga så hon höll sig pigg. Polly har verkligen tappat suget på utställningar nu i värmen och även hennes löp tar energi, jag gör allt för att underlätta för henne nu när vi anmält till några utställningar så ag hoppas att hon mår bättre på nästa utställning. Då kommer hon ha 2 kyldynor, 2 burfläktar och färskfoder i vattnet så hon får i sig tillräckligt med vätska. Ger henne även lite energipasta från Aptus efter hon varit in så hon håller energinivån. Det konstiga är att hon utanför ringen leker, hoppar, studsar och är superbusig men när vi går in i ringen blir hon jättevarm och energin försvinner. Hela vintern och våren har hon haft sådan härlig glädje i ringen så det känns jättetråkigt nu, men jag tror att löpet har stor inverkan och den kraftiga värmen som kommit..
Har även kikat på en silverduk så det ska jag införskaffa! Hur gör ni varma tävlingsdagar? Efter utställningen sköljde jag henne så hon var sval bilresan hem iallafall..

Dagens resultat blev 1a i unghundsklassen med superfin kritik, ck, 3a bästa tik med reserv-cert!

Till något väldigt mycket roligare – vi ska ha mopsvalpar i slutet av juni! Happy är nu konstaterat dräktig och jag blir mäkta förvånad om hon lurar mig nu med hennes fotbollsformade mage och fylliga juver.. Men jag har blivit lurad förr 😉 Känns otroligt mysigt men jag hoppas innerligt att Happy håller tätt så vi slipper sitta på förlossning samma dag som vi får tillträde till vårt nya hus 😉 Vi har minst 4 olika planer ifall något inte går som planerat så jag känner mig väldigt lugn.. Det som gör mig mest stressad är att jag ska ha en extra valp (hundvakt) här under samma vecka så det lär vara liv i stugan iallafall! Nelson kommer vara överlycklig att ha en jämngammal corgivalp att leka med när vi andra är upptagna med att få ett hem 😀

 

Nelson

Nu har herrn bott här i snart en vecka vilket känns så konstigt, han har ju bott här hela tiden? Han är en så självklar del i vår flock och det känns så konstigt att han inte bott här längre än ett par dagar. Änsålänge har vi tränat lite inkallning så han vet vad han heter nu, han vet också vad ”kom” betyder och kan sitt. Nu blir ni imponerade va? 😉 Nä skämt åsido, för mig är det jätteviktigt att inte stressa med en valp. Han har inte och kommer inte lämna vår tomt och hus mer än ner till mormor (bor granne med oss) i iallafall en vecka till. Han ska få känna sig trygg med familjen och framförallt mig och även känna att han bor här. Det finns heller ingen anledning att ta med honom någonstans, det är alltid någon hemma som vaktar honom ändå. Han är fortfarande en väldigt härlig valp och framförallt väldigt stor! Han har växt ur selen som han hade på sig när han kom hit och alla mina selar här hemma är för stora eller alldeles för små så jag har precis beställt halsband, koppel och sele till honom. Känns säkrast att ha sele på honom nu när social- och miljöträningen börjar snart, ifall att. Men halsband ska han också vänjas vid såklart.

Nelson har upptäckt sin kärlek för Happy och uppvaktar henne så fint, Happy förstår ingenting och ärligt talat så tror jag inte hon märker att han står och gör sig snygg och piper framför henne när hon sover.
Vilde blir så sur när Nelson försöker ta hennes saker, hon har fullt upp med att se till att alla leksaker, ben, skor och fotbollar är i tryggt förvar. De vill säga i hennes mun och inte pirayans. Det blev extra jobbigt för fröken Polis nu när Polly åkte till sitt andra hem (Emma) över helgen då hon jobbar skiften själv. Annars är Polly duktig på att sno fotbollarna från Nelson 😉 När ingen ser leker Vilde med honom och hon tycker att han är jätterolig, men det får ju förstås ingen veta.

Vi kikar också på utställningar till herrn men förmodligen kommer vi inte ställa honom så många gånger i valpklass utan han får hänga med och kolla in miljön. Han kommer ställas flitigt nästa år förhoppningsvis så det finns ingen anledning att stressa, träning får han ändå.

Många har också frågat varför vi köpt in honom, varför just han? Varför hane? Skulle ni inte ha en blå tik?

Att det blev just han är egentligen en slump, vi hade 2-3 kombinationer som vi höll koll på för att se hur valparna utvecklade sig. 1 kombination gick bort direkt då det bara blev felfärgade, 1 kombination till gick bort för vi inte hittade en valp som tilltalade oss och då återstod Nelson och hans bror. Vi avvaktade då det inte fanns någon anledning att stressa och hade god kommunikation med hans uppfödare och fick dagliga bilder på bröderna, för det var bestämt att vi ville ha en hane. När vi jämförde bröderna så var dom väldigt lika varandra men vi föredrog Nelson mer och tingade honom. Idag är vi såklart jätteglada för det och vill inte ha någon annan valp än honom, vår perfekta lilla klump ❤ Att det blev hane var helt enkelt för att dels testa något nytt men också för att vi velat ha en hane i många år och nu slog vi till.

Den sista frågan har jag fått många gånger, varför vet jag egentligen inte. Kan det vara att vi behöll Segra/Pim/Judith ur Pepsis senaste kull? Jag älskar blue merle och vill gärna ha en till blå tik och det kommer jag få någon dag. Men jag har inte haft ögonen på någon blå valp sedan Segra flyttade härifrån utan fokuset har legat på Nelson. Jag har varken tingat eller hittat någon intressant kombination innan jag hittade Nelson heller 🙂

Har ni fler frågor får ni gärna ställa dom!

För fler bilder så får ni följa oss på instagram: @lejonlufs

Välkommen hem Nelson!

Här är han, anledningen till att jag haft fullt upp för att göra allting så perfekt som möjligt inför hans hemkomst. Nu är han äntligen här, underbara, vackra och lovande Nelson ❤

Nelson är en otroligt trygg valp som tar allting med ro vilket har varit otroligt skönt när vi spenderade ett dygn på en båt, han sov hela natten och har inte gjort någonting inne än så länge utan varnar när han är nödig. Han leker med Inga-Lill och Happy och spionerar på Polly och Vilde när dom härjar runt, vill inte att han ska leka med dom ännu då han är så liten fortfarande och dom är otroligt vilda i sina lekar så det är perfekt att lilla Ferdinand njuter av att bara titta än så länge. Han äter med stor aptit och är vad jag märker just nu väldigt lättlärd, sitt namn och ”kom” sitter hyffsat nu vilket är skönt så jag slipper leka charader med honom. 😉 Nu ska jag låta herrn bo in sig och låta honom hitta sin roll här hemma, sedan börjar vi med lite nose- work och rallylydnadsgrunder och ännu längre fram gör vi debut i utställningsringarna! 😀

Detta kommer bli bra, riktigt bra. Har en fantastisk magkänsla när det gäller honom. Wow, nu är livet underbart.

 

För mer bilder så får ni kika på instagram:@lejonlufs